Äntligen hemma...

Nu har jag äntligen kommit hem fy f*n vad kallt det är ute.

Lunchen med Sofia var helt underbar alltid lika kul att träffa henne och snacka en massa skit.

Sen träffade jag min pojke en stund, men ja frös så mkt så jag låg under tecket medan han tvättade hehe, det tycker jag är ett bra förhållande, han gör allt medan ja tittar på:)
Ibland känner man verkligen att man har det bra och att man ska glädjas över det man har istället för att haka upp sig på hur det varit och vad man förlorat i livet.

men det är inte lätt, hur gör ni? hakar ni upp eroch mår dåligt över saker och ting eller accpeterar det och försöker leva ett normalt liv?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0